Kikar på nätet på alla roliga aktiviteter folk har för sig, och läser lite tävlingsresultat från hundvärlden och är avundsjuk (inte missunnsam!) på dem som kan vara med på såna roligheter.
Men det ger ju en del funderingar också och för att få tiden att gå så babblar jag ur mig dom här nu då.
Jag har ju varit med i nw-svängen ända sedan det började, och det är en rolig aktivitet , inte minst för att hundarna tycker att det är så himla roligt. Mina hundar har verkligen varit outtröttliga när det gäller att söka, och tyvärr så har sökandet i sig varit så roligt att det gått ut över den tid söket tagit.
Både Jippie och Ynk var/är såna hundar som gärna går förbi gömman för att kolla av resten av området, och först därefter gick de ofta tillbaka till den där gömman som de noterade, men inte markerade. Lite så där att " hittar jag gömman så är det roliga slut sedan"....
På någon tävling har Ynk tagit gömmorna direkt från startlinjen, och då har vi vunnit det mesta, men det är sällsynt att han gör så. Det vanligaste är att han snokar runt tills tiden nästan är ute, och då gäller det att matte har noterat den nästan osynliga signalen som säger att "här är det nåt, men jag tar det sedan" så att vi hinner tillbaka dit.
Jag tycker att grejen med nw är rolig, men jag gillar egentligen inte att det är enbart tiden som avgör om man lyckas eller ej.
Och då kommer jag osökt in på specialsöket som dök upp som en av Brukshundklubbens specialgrenar några år efter det att nw gjort entré.
Där är inte tiden viktig, inte mer än att man måste hinna söka av hela området inom maxtiden, men för övrigt är det annat som bedöms. Och det gillar jag.
Om nu någon läser det här så känner ni nog redan till det jag skriver nu, men strunt samma... det får tiden att gå för mig.
Man bedömer Uthållighet, Koncentration, Självständighet, Kontroll, Rädslor, Systematik vid genomsökt område, Förarpåverkan, Funktionslydnad, Fel- eller upprepade markeringar, Hittande, Markering.
Man bedömer alltså både hundens arbete, hur föraren jobbar med sin hund, och deras samarbete. Det gillar jag....
Det betyder verkligen inte att jag tror att vi på något vis skulle glänsa där, men det är roligare med en sån bedömning än den som man får vid en nw-tävling där domaren sett oss jobba i 1-2 minuter..
Flera av de där kriterierna skulle Ynk klara mycket bra. Jag skulle säkert missa några av de krav som ställs på mig som förare, och jag vet en sak som Ynk i dagsläget inte skulle klara, men det skulle i alla fall som helhet vara jättekul att testa var vi står.
Jag brukar kika på de filmsnuttar som läggs ut på nätet och det är ju intressant. Gömmorna är ofta placerade på ett helt annat sätt än vad de brukar vara inom nw, och områdena är, i vissa fall, nästintill jättestora där det inte alls är ovanligt att ev. rädslor hos hunden kommer att spela in. Maxtiderna är ju väldigt mycket längre än i nw, men i vissa fall så blir man ändå förvånad över att en hund verkligen förväntas hinna söka genom ett så stort område inom tiden.
Och då tänker jag på att gömmorna ofta är så lagda att hundarna måste söka väldigt grundligt för att hitta dom, och sånt kan ju ta tid. Det finns väldigt många prov där ingen hund blivit godkänd, det måste förstås inte bero på att de inte hittat tillräckligt många gömmor, men jag skulle gissa att det i alla fall ofta är en liten del av orsaken.
Men jag skulle väldigt gärna vilja prova på ett specialsöksprov.... om jag kunde gå ordentligt... och om jag fick köra bil dit. NW har jag i stort sett lagt på hyllan, de senaste 4-5 tävlingarna jag anmälde till blev jag bortlottad på, hamnade på reservplats 40 eller liknande, och det känns ganska så hopplöst när man aldrig kommer med på nån tävling. Och inte ens när jag får köra bil igen har jag möjlighet att ligga ute på vägarna och köra 20-30 mil enkel väg för att tävla i 10 minuter. NW är ingen billig sport.....
Jaja... det är många OM att passera innan vi kan tävla nånting över huvud taget igen. Tråkigt, tråkigt, tråkigt...... det tycker både jag och Ynk.
