fredag 27 maj 2016

Premiärtävling i lydnadens klass 2

Äntligen kom vi till skott....  igår var det dags för premiär i klass 2. Den var egentligen planerad till i höstas, men träningslusten infann sig nästan aldrig och vi blev inte helt klara med det där momentet som kallas rutan.

Fast vi är inte helt klara med det moment nu heller....  men ibland ska man ju ha lite tur också så jag chansade på det.

Men Jippie är kvällstrött, eller rättare sagt lärd att på kvällen händer inget. När middag och rastning är avklarad då sover sedan hundarna här i huset hela långa kvällen.

Och det är tydligt att Jippies bästa tid är på dagen, gärna på förmiddagen.... på kvällen är han lite loj och har lite svårt att tagga till sig på samma sätt som han kan göra på dagen. Nu verkar det bara finnas kvällstävlingar inom räckhåll, och det är inte optimalt för vår del, men det är ju bara att bita i det sura äpplet och köra ändå.... om man nu vill tävla.


Igår var det i alla fall dags.....  och jag måste ju erkänna att domaren inte var av den allra strängaste sorten


FRITT FÖLJ          Betyg 9       Domarens kommentar: släpar något, något före.
                                                   Min kommentar: ofokuserad, störd av funktionärer på plan, lite loj.

LÄGGANDE:        Betyg 7       Domarens kommentar: Dk, släpar, lägger sig långsamt.
                                                   Min kommentar: Missar starten helt, stirrar på tävl.ledaren,                                                                    ofokuserad och missar nästan mitt ligg-kommando.


INKALLANDE:    Betyg 10     Domarens kommentar:   ------
                                                   Min kommentar: lite långt ifrån vid ingång.


SÄNDANDE MED STÄLLANDE (RUTAN):  Betyg 9  Domarens kommentar: Går ej rakt in i rutan.
                                                    Min kommentar: Gör en snygg piruett precis före främre                                                                         kantmarkeringen och kliver sedan omsorgsfullt över markeringen in i                                                     rutan.  


APPORTERING:    Betyg: 9      Domarens kommentar: Tveksamt gripande.
                                                    Min kommentar: Helt OK gripande men flyttar runt apporten i mun                                                       nån gång under ingång


FRITT HOPP ÖVER HINDER:  Betyg 10   Domarens kommentar:  -------
                                                                       Min kommentar: Ok, men lite oengagerat.


FJÄRRDIRIGERING:  Betyg: 8   Domarens kommentar: Gnäller, dk.
                                                       Min kommentar: ofokuserad, dk vid andra sättandet, gnäller.


PLATSLIGGNING I GRUPP:  Betyg 10  Domarens kommentar  ---------------
                                                                   Min kommentar: ofokuserad, ngt orolig, kikar då och då på                                                                    tiken vid sidan om.


HELHETSINTRYCK:  Betyg  9   Domarens kommentar:  -----
                                                       Min kommentar:  ofokuserad och störd av människorna på planen.


Resultatet blev i alla fall 184 p och det räckte förutom 1:a priset även till en klassvinst, och eftersom mitt mål alltid enbart är att nå gränsen för ett 1:a pris så är jag så klart helnöjd med Jippies prestation.                                                                


Jag fick bekräftat att momentet rutan inte är helt befäst. Han vet vart han ska ha tassarna, men han har inte riktigt koll på hur han på ett optimalt sätt ska åstadkomma det. Men han gillar nog momentet i sig för vi passerade rutan när vi skulle gå till startpunkten för fria följet och då såg jag att han fokuserade på rutan, vilket han ju inte skulle i just det läget.

Apporteringen funkade inte riktigt lika fint som på träning. Främmande apport... kanske...  och så lite störd av funktionärerna.

Läggandet var ingen direkt överraskning. För att det ska funka för en 10:a så måste han vara fokuserad till 100% och det är svårt för honom när det är tävling. Vi tränar nästan alltid ensamma och han är inte van vid tävlingssituationen.

Fjärrdirigeringen var väl den stora missräkningen. Där var jag hyfsat säker på en 10:a, men så är det ju.... det man är säker på det går aldrig så som man tänkt sig.  Vi har tränat fjärren i de mest skiftande situationer och på de mest otänkbara ställen, och det har alltid gått lysande... men, men...   En 8:a i betyg är ingen katastrof, men dock en liten besvikelse.

Platsliggningen i grupp var också en liten överraskning. Han brukar strunta totalt i de andra hundarna som ligger vid sidan om, men igår var han lite orolig. Och han var redan när vi gick in på planen väldigt intresserad av den tiken som skulle ligga på hans ena sida.

Och när vi ställt upp på rad och höll på att koppla loss hundarna så gick tävlingsledaren och ställde ut en kon på det avståndet där vi skulle ställa upp sedan vi lämnat hundarna. Det tyckte Jippie var våldsamt intressant.... så det strulade lite redan när jag skulle lägga ner honom. Men han låg, och det är ju huvudsaken.

Platsliggningen i grupp låg som sista moment för klass 1 och 2, och i klass 2 var det en hund som direkt satte sig upp och sedan efter en stund började röra på sig. I klass 1 var det rejält rörigt redan
när förarna kopplade loss inför momentet....  så det kanske är så att jag har haft tur tidigare i mitt liv som mest bara upplevt lugna platsliggningar.

Men nu är i alla fall klass 2-premiären avklarad och Jippie har visat att han kan leverera även om han inte är direkt på topp.










måndag 23 maj 2016

Inlärning är inte alltid enkelt....

Det gäller att tänka till när man håller på och tränar hund. Och att inte glömma att om hunden inte gör det man ber den om, då är inte momentet rätt inlärt... eller inte tillräckligt befäst. Ett moment är rätt inlärt när hunden väljer bort andra alternativ och gör det man ber den om...

Och man får heller inte glömma att ett moment snabbt byter skepnad till något helt okänt om man helt plötsligt vill ha momentet utfört på ett annat sätt än vad hunden är van sedan tidigare. Det är därför det är så viktigt att träna momenten på olika ställen, under olika förhållanden och med olika förberedelser.

Momentet Hopp i de olika klasserna är ett exempel på ett moment som byter skepnad från klass 1 till hur det ser ut i de högre klasserna. Det krävs att just kommandot Hopp är rätt inlärt och befäst för att hunden ska kunna tillämpa det i de olika typerna av moment där just det kommandot förekommer.


Vi håller ju på med inlärningen av rutan. Och visst....  9 ggr av 10 så gör Jippie det momentet helt OK, men det måste ju funka 10 ggr av 10 för att det ska vara hållbart, så jag anser fortfarande att Jippie inte kan det momentet. .

Och när jag tänker efter så har han alltid sett när rutan ställts ut. Även om han suttit i bilen så har han sett, och när nån annan ställt ut rutan så har han sett det också. Och man ska inte underskatta hundarna, inte Jippie i alla fall, en sån grej räcker som hjälp för honom. Då vet han att "nu ska jag springa till rutan snart..."    På tävling ser han inte när rutan ställs ut....och med minsta lilla otur så är det bara det som stjälper momentet just den dagen. Så jag måste alltså få tag på någon som ställer ut rutan när vi inte är i närheten...

Och både rutan och hoppmomenten är ju såna moment där man vill att hunden, när den hör kommandot, snabbt kollar in... var är utan?? eller vart står hoppet?  och så rusar dit och utför det den ska.

Fast så är det ju med många moment... apportering t.ex... var är apporten?? och så full fart för att hämta in den.


Men eftersom jag tränar på de mest märkliga platser så är i alla fall det där med miljö inget problem för Jippie, när han jobbar är det få saker som stör honom. Vi har tränat lydnad i skogen, på appellplaner, på trottoarer mitt inne i stan, på parkeringsplatser, utanför sjukhusentrén, på gräs, på grus, på sand, på asfalt och ibland i vatten också

Vi tränar ofta med de andra hundarna runt omkring och det verkar inte störa Jippie nåt alls.



Här kan man ju tycka att han skulle påverkas av det Salza gör, eller rättare sagt inte gör, men han bryr sig inte alls.  Och i filmsnutten här nedan är det likadant.... han kör sitt race och struntar i vad Salza gör... eller inte gör. 




Det känns himla bra att han föredrar att samarbeta med mig istället för att kolla vad de andra hundarna gör, för att sen göra detsamma. Idag när vi tränat färdigt hoppade Salza glatt in i bilen, vi hade varit hemifrån ganska så länge och hon ville väl hem antar jag. Jippie däremot han stod 10 m bort och hela hans kroppsställning sa "NEJ, jag vill jobba mer!!" . Jag fick ta till stora rösten för att han skulle komma och hoppa in i bilen....

Näe, det som mest stör vår lydnadsträning är att han hittar egna lösningar på momenten, och det är inte alltid så att det är så bra lösningar... i alla fall inte poängmässigt sett. Hans lösningar är så att säga "ändamålsenliga", men som sagt...  inte så bra på tävling.

Men han är en enda stor glädje att jobba med.... otroligt arbetsvillig och helt outtröttlig. Oerhört lättlärd (på både gott och ont) och vore han inte belastad med en något oinspirerad och omotiverad matte så skulle han vara halvvägs upp bland stjärnorna vid det här laget. Han är en sån där hund där man inte kan se nån anledning till att han inte skulle kunna nå topp-prestationer....  om det bara berodde på honom själv.





måndag 16 maj 2016

Ingen tid till att blogga... :(

Det är konstigt att tiden aldrig räcker till det man vill göra. Tänker ofta att "det ska jag skriva om i bloggen sedan"... men så blir det inte, varken tiden eller orken räcker till, det är alltid nåt annat som får/kräver förtur.

Men nu ska jag sitta här en stund och skriva i alla fall  

Våren är ju alltid en hektisk tid för oss som har hund, i alla fall om man ska gå kurs eller träna eller tävla. Allting händer liksom samtidigt, och man skulle behöva både mer tid och mer ork för att hinna allt man vill. Och mer pengar förstås... men det är ju svårast att påverka.

Under den gångna helgen hade vi i alla fall rallylydnadstävlingar på klubben, och på fredagen hade vi en heldag med rallylydnadskurs. Det innebar ett heltidsengagemang i tre dagar, och det är jättekul med såna aktiviteter, men det märks också att jag inte längre är 25 år...  eller 35... eller 45... eller 55... eller 65...  orken (och förmågan) sinar snabbt ju äldre man blir... 

Ett bevis på det är väl kanske att jag för första gången i mitt långa tävlingssekreterarliv lämnade ifrån mig två felräknade protokoll igår.

Att man räknar fel är inte så konstigt, det kan vara ganska så rörigt i sekris på tävlingar,  men det brukar man ju upptäcka när man kontrollräknar, för det gör man ju alltid, men igår slank felet igenom. Tur i oturen att det inte förändrade något på prislistan när det var tillrättat.

På lördagen hade vi många fler starter än på söndagen, och då tror jag att jag lyckades göra rätt. Kanske jag slappnade av lite på söndagen då det var så få tävlande... eller också hade hjärnkontoret helt enkelt söndagsstängt. 


Men på söndagen fanns det även andra som också tänkte lite fel. Som den tävlande som i godan ro, och helt medvetet, dök upp en dryg halvtimma efter samlingen och tyckte att det var väl helt OK. Hon hade tittat på deltagarlistan och på eget bevåg gjort den bedömningen att hon inte behövde komma lika tidigt som alla andra.

Och hon var helt oförstående när jag sa att alla måste infinna sig till den tidpunkt då arrangören bestämt att det är samling, De tävlande kan inte själva få bestämma när de tycker att det är lämpligt att infinna sig, men det hade hon ingen förståelse för.....

Jag var inte jätteotrevlig mot henne, men jag var nog ovanligt "rakt på sak" för att vara jag. Eller som en av de närvarande sa lite senare " du var mycket tydlig..."   Men no hard feelings, vi pratades vid lite senare igen och hon insåg nog att hon tänkt lite fel där....

Men det är ju ofta så...  många tävlande har ingen aning om vilken tid arrangören lägger ner på planering och förberedelser innan en tävling.  Just för att dagen ska flyta på så bra som möjligt för alla inblandade. Men som så ofta förr, när vi har just rallytävlingar, så slås jag alltid av det faktum att just inom rallyn verkar många vara väldigt okunniga om väldigt mycket som gäller deras egen gren.

Misstänker att det finns många rallylydnadskurser där man i stort sett inte alls nämner regelboken utan nöjer sig med att tolka de regler som finns beträffande hur momenten ska utföras

För alla hundtävlingar gäller ju att den tävlande är skyldig att vara väl insatt i det som står i regelboken. Men...  för att veta det så måste man ju läsa regelboken....


Nog om det... på fredagen hade vi kurs för 7 ekipage och instruktör var Diana som också skulle döma ett par klasser på lördagens tävling. Jag deltog inte i kursen, jag var på klubben hela dagen och förberedde en massa papper inför tävlingen, och servade lite i köket när det var lunchdags och så, men jag tror att de som deltog var nöjda och fick valuta för sina pengar.

Helgen har som sagt varit hektisk, men kul och intressant. Jag hann ju tyvärr inte se så många ekipage tävla på lördagen eftersom det var många tävlande och jag hade sekris, men jag såg ju istället deras resultat. Och det var intressant....


Alla tre hundarna var med mig hela långa dagarna på klubben. Låg bakom kompostgaller och hade tråkigt, blev rastade lite snabbt och belönades med en längre promenad på morgonen och innan vi åkte hem. Var tysta och snälla... så länge jag inte brydde mig om dom. När dom insåg att jag tänkte ta ut dom så bröt däremot stora vansinnet ut....  
Och när jag skulle bidra med en honnörshund på söndagens tävlingar och bara en av dom fick gå ut.... tja...  stora vansinnet som sagt.




Men nu ska jag sluta babbla om rallyn och övergår till den "vanliga" lydnaden istället, det är ju där jag egentligen har mitt hjärta.

Där är det en regelrevidering på gång, och den väcker många olika känslor på alla håll och kanter

Jag har ju länge stuckit ut hakan och påstått att det skiljer ganska så mycket i bedömningen i t.ex.lydnaden, beroende på vart i landet man befinner sig. Och det vidhåller jag fortfarande...  och när man då också, i samband med den nya regelrevideringen i lydnaden, ser att det finns EN enda referensdomare utsedd som ska täcka hela området norr om Dalälven, då inser man ju också att det är helt totalt oundvikligt att kvalitén på info och utbildning blir sämre än där det finns fler domare som kan utbilda och informera.

Osmart att ha såna synpunkter när man själv ska tävla lydnad kanske, alltid är det nån som tar illa upp...  men det är alldeles knäpptyst angående den där regelrevideringen här uppe.  Ingen tog något initiativ till diskussioner i förra remissrundan, och då var det distriktets ansvar att dra igång sånt. Remissvaren skulle ju också sedan gå vägen via egna klubben vidare till dom och sedan vidare till centrala SBK... noll aktivitet från distriktet. Som jag känner till... måste jag ju säga då... jag vet ju inte vilken info som klubben fått.

Men nu är förslaget ute på remiss igen (just pga av att så många reagerade på svårigheten att få påverka) och det är lika tyst nu också. Fast nu kan enskilda personer skicka in sitt eget lilla remissvar så nu kvittar det ju med distriktet....  men distriktet borde göra det som åligger dem att göra när det är såna stora regelrevideringar på gång som det är nu inom lydnaden.

Jag är ju skolad i SBK:s Västra distrikt som, i alla fall på den tiden, var ett engagerat och kunnigt och respekterat distrikt med många välkända profiler. Hur det är idag vet jag inte... men mer anonymt än vårt distrikt här uppe kan det inte vara.

Näe, strunt samma.... man ska inte bry sig. Det blir minst tjafs och bråk då. Hundfolk är känsliga människor, man behöver inte vara speciellt kritisk för att hamna i onåd, oavsett vad kritiken gäller.

Jippie har i alla fall börjat sluta  slarva med rutan nu. Jag får helt enkelt inte belöna honom när han gör rätt. Han flippar ur då, det räcker med att han får skutta omkring och utföra alla de där konsterna matte gillar, det är belöning nog för honom det. Och sen, när vi är färdiga, då kan stora belöningsyran få bryta ut....