Som en åsna mellan två... eller tre... eller fyra... hötappar....

Tänk att det ska vara så svårt....   och att det är så svårt beror förstås återigen på mitt jäkla kontrollbehov. Och nu syftar jag på hundtävlingar... fast kontrollbehovet finns tyvärr oavsett vad det gäller.

Vi lyckades ju med ett nödrop erövra LP2 härom kvällen (med en 0:a i protokollet så räckte det precis till ett 1:a pris), och då kommer förstås funderingarna på hur.... eller rättare sagt när... vi går vidare.

Jippie är ju inte jättestabil i sitt utförande av momenten, han är en spjuver och ska jag vänta på att han blir "stabil" i alla moment, då får jag vänta länge. Men jag är å andra sidan inte villig att starta i nåt där jag redan innan start misstänker att vi inte uppnår 1:a pris/uppflyttning heller.

Just nu går funderingarna så här:

Ska vi träna in framförgåendet och budföringen och spåret och starta appellen i år? Budföringen är mer än halvvägs inlärd, framförgåendet inte alls, och spår har han aldrig gått.... inte med mig i lina efter i alla fall. Spårar gör han ju annars jämt....

Och det är fullt genomförbart att fixa det bara vi får några veckor på oss....

Eller ska vi göra en satsning och försöka få till klass 3-momenten i år? Där har han en del av dom klara redan, men inte alla förstås. Det finns ju vissa konflikter mellan momenten i klass 2 och klass 3 så vissa moment har jag undvikit så här långt.

Klass 3 kräver mer tid och mer träning än appellen, men är egentligen lite roligare.... för mig i alla fall.

Ska vi kanske rent av försöka få till några godkända resultat i rallylydnadens fortsättningsklass? Men där har ju jag diskat oss vid ett par tidigare tillfällen, och frågan är väl om inte den risken kvarstår. Är liiite tveksam till detta alternativ...  mest beroende på att det ställer störst krav på föraren, och just föraren är vår svaga punkt.

Och så finns förstås det sista, och minst troliga alternativet... B-prov. Det kräver en del jobb för min del, Jippie jagar utan att man behöver be honom om det, men allt ska ju ske på ett visst sätt och på förarens villkor.... och den biten har vi inte direkt jobbat på.  Sannolikheten för en start på B-prov är mycket liten, men det finns hela tiden en liten, liten tanke om det, långt där inne i bakhuvudet.

Ska bli kul att se vd den här vimsiga tanten bestämmer sig för. Det kanske blir som med den där rocken som skräddaren skulle sy... den krympte hela tiden och bidde ingenting till slut.