Hundar är ju ganska fantastiska...

I går hade jag förmånen att få tillbringa dagen ihop med ett gäng springervalpar och deras familjer och det är så oerhört fascinerande att se med vilken lätthet unga hundar suger åt sig "kunskap" som man delger dom.

Och det jag tänker orda om nu är de första övningarna i nosework. Busenkelt med så unga hundar som inte har hunnit få huvudet fullt med en massa annat jox som vi förare har lurat i dom.

Jag vet inte om det rätta ordet här egentligen är "kunskap" för kunskapen att använda nosen har de ju redan, det gäller ju bara att styra upp det hela så att de i det här fallet hanterar kunskapen på just det vis som vi människor vill.Valparna var väl egentligen på gränsen till unghundar, de var 6 månader gamla och en del av dem på väg in i könsmognaden, men de har ju ändå en lång bit kvar tills de kan kallas vuxna.

Jag brukar ju alltid jobba med en urvalsbana i de första övningarna då hunden ska lära sig att doften är något lönsamt och något positivt att hitta, men nu hade vi redan ägnat förmiddagen åt att prata och prova på rallylydnad, och unga oerfarna hundhjärnor orkar inte fokusera och koncentrera sig hur mycket som helst, så jag gjorde den varianten med kartonger och godis istället.

Fast jag gick en liten medelväg och använde mig i alla fall av en smeller för att väcka intresse för doften, och det verkade gå hem hos allihop.

Och när vi sedan började övningarna med kartongerna så gick det hur smidigt och lätt som helst. Hundarna var som sagt lite trötta i huvudet redan när vi började, och för att de inte skulle hinna få ett totalt hjärnsläpp av alla intryck vi gav dem, så forcerade jag övningarna lite och tog ganska så stora kliv framåt i stegring av svårighetsgraden.

Tänkte som så att "går det så går det" och går det inte, så får vi backa lite och göra om. Men det gick bra.... med alla hundarna.

Vi började på känt nw-manér med att lägga godis i kartongerna för att väcka intresse för kartongerna och för att få hundarna att tycka att det var lönsamt att undersöka dom, och det funkade bra.

Nu var ju hundarna väldigt unga, och redan lite trötta i huvudet när vi började, så jag chansade som sagt, och forcerade övningarna lite för att gardera mig så att de inte helt enkelt skulle få hjärnsläpp på grund av all träning och alla nyheter som vi presenterade för dem.

Och redan vid tredje omgången fick de en kartong med en doftgömma i, placerad på rad med en hoper andra kartonger... och det är helt fascinerande att se att hundarna efter så lite träning klart och tydligt visade ett intensivt intresse för "doftkartongen" medan de ganska snabbt passerade övriga tomma kartonger.

Jag har ju alltid hävdat att vi undervärderar våra hundar och deras förmågor, och jag stärks i min uppfattning varenda gång jag är med och tränar hundar. Och i all synnerhet unga, orutinerade hundar verkar helt enkelt bara suga åt sig nya saker man vill lära dom, speciellt när det rör sig om olika typer av nosarbeten där det är de själva som styr och vi förare liksom bara är bihanget.

Det går kanske inte riktigt lika lätt att lära in fotgående och liknande övningar  men där jobbar vi ju inte med hundens naturliga förutsättningar för att lösa uppgiften.

Och det blir så väldigt tydligt att det där med nosarbeten det är världens bästa sätt att aktivera och trötta ut en hund. Från att ha varit ett gäng syskon som mest bara ville busa och leka med varandra, och som verkade ha ett outtömligt förråd av energi, så såg vi sedan efter nw-övningarna ett gäng hundar som låg lugnt och stilla vid sin familjs fötter och mest såg ut som att dom bara ville ta en tupplur i lugn o ro.

Jag hade Salza o Jippie med mig i nån sorts beredskap för att kunna visa resultatet av de övningar vi gick igenom, och de skötte sig som vanligt helt Ok. Salza har det senaste året blivit lite otålig när hon får sitta uppbunden nånstans en längre tid, då kan hon beklaga sig lite, och så gjorde hon aldrig förr. Men vi blir väl alla lite gnälligare på äldre dar tror jag ...  men det var roligt att se att trots att de stod bundna på ett ställe medan matte var i rummet bredvid, så var det helt Ok att främmande barn plötsligt klappade och kramade om dom. Matte fick liiiite hjärtat i halsgropen när hon såg det på håll, men hundarnas kroppsspråk sa OK så då slank hjärtat ner på rätt plats igen.

Salza protesterade ju lite och visade att hon tyckte att hon var lite försummad som fick sitta bunden vid sidan av, när alla andra skuttade omkring, men trots det så fixade hon ett snyggt sök inomhus när vi skulle visa vad målbilden för nw-övningarna var. Hennes förmåga att omedelbart fokusera på uppgiften har inte förändrats med åldern, hon är suverän på den biten. Jippie fixade också sitt sök, fast där får man lite slams och skutt på köpet när man tar honom från lång passivitet direkt  till en aktivitet som han gillar. Men det var ju bara bra att de som var med fick se två så olika hundar jobba, och att de löste uppgiften ungefär lika snabbt men på helt olika sätt.

Och jag fick sedan frågan, lite på skämt, vad jag skulle syssla med nu när jag nu inte ska ha några hundkurser längre...  och jag måste ju erkänna att jag kommer att sakna det där med kurser. Det är så himla kul och fascinerande att se hundarna jobba och att se vilka framsteg de (förhoppningsvis) gör. Och just i den här typen av nosarbeten så är det speciellt fascinerande att se hur hundarna utvecklas, och att se vilken enorm kapacitet de har.

Men nu behöver jag ta tag i "lilla" Jippie lite tror jag. Har sett tendenser till det förut, men igår syntes det tydligt....  han tycker att han har gjort sitt när han hittar doften utan att han går helt in på doftkällan. Han nöjer sig med att vara några cm, eller kanske till och med en dm, från doftkällan, där markerar han att han hittat, men då är det lite svårt för matte att veta exakt var doften finns. Där får vi skärpa till oss lite tror jag...