torsdag 2 juni 2016

Långt ifrån skryt...

Det låter väldigt skrytsamt när du säger att det inte alls gick bra, och ni ändå tar ett 1:a pris.... var det nån som sa till mig för ett tag sedan.

Men jag kan garantera att det inte alls är tänkt så. När jag säger att det inte gått bra så är det min egen bedömning utifrån vad jag vet att Jippie (och jag) kan, och även min känsla av hur vårt samarbete funkat på planen.

Kan tyckas att om vi får ett 1:a pris så ska jag vara nöjd, men så funkar inte jag. Jag blir nöjd när jag känner att vi verkligen presterat utifrån vad vi kan, och fått betalt för det.

En givmild domare är ju roligt, men föga nyttigt med tanke på fortsatt träning och tävling. En alltför sträng domare är inte roligt, vi vill ha betalt för det vi gör utan att det petas i pyttedetaljer på den här klassnivån.

Men jag tycker nog att vi haft bra domare hittills, och vi har haft lite tur så att det som inte gått så himla bra har haft en låg koefficient och inte gjort så stor "skada" på slutresultatet.

Fast igår kväll var jag övertygad om att vi inte skulle få något 1:a pris. I mina ögon gick det dåligt och det säger jag utifrån vad Jippie brukar prestera och utifrån hur jag brukar hantera honom, Men vi hade som sagt lite tur med att bottennappet var ett moment med låg koefficient.

Jag tittar ju aldrig på betygen när vi är ute på planen, i så fall hade jag väl kanske anat ett 1:a pris, men jag utgick från hur jag själv tyckte att det gick, och då gick det inte bra.

Men jag tar det moment för moment:

Platsliggning i grupp:  Betyg 9,5 med avdrag för nosande. Och det stämmer men det var ett sekundsnabbt nosande, men han var totalt sett lite rastlös.

Fritt följ: Betyg 7 sen i start, sent sitt, snett sitt, position. Och det är minst sagt sant alltihop, urdåligt tycker jag att det var.

Läggande. Betyg 8, lite långsam. Mycket sant....

Inkallande: Betyg 10

Sändande med ställande (rutan): Betyg 8, extra kommando. Han sökte sig till främre högra konen (som vanligt) och stannade med framtassarna i rutan. Jag var tvungen att blixtsnabbt bestämma mig för om jag skulle nöja mig med det eller ge ett extrakommando, kom på att två tassar i rutan bara är godkänt och sa Rutan igen och då klev han in över bandet med baktassarna också.

Apportering. Betyg 5,5, avlämning, tugg, spottar ut.  Ja, vad säger man??? Apportering som han brukar göra så bra och snyggt. Nu rusade han ut, högg apporten i farten och vände tillbaka.... och gjorde en stooor utflykt med apporten i munnen samtidigt som han tuggade vilt på den. Kom nästan fram till mig, spottade ut apporten på marken, tittade på mig, tog upp apporten igen och satte sig snett framför mig så att jag kunde ta apporten. Jisses....

Fritt hopp över hinder (hopp-sitt). Betyg 9, avslut. Jag ställde mig för nära hindret, han höll på att slå i och det blev en lite slarvig avslutning.

Fjärrdirigering. Betyg 8, rör sig lite framåt, lite gnäll. Ja, han gnällde lite igen  och han hade sån stuns i positionsförändringarna så han nästan hoppade upp och ner, konsekvensen blev att han flyttade sig en liten aning.

Helhetsintryck. Betyg 8.

Slutpoängen blev 164 p och en tredje placering av fem startande. Och eftersom mitt mål är att nå uppflyttningspoäng när vi tävlar så är jag förstås nöjd på ett sätt, men i det stora hela är jag inte alls nöjd.

Och det är då som jag från ett par håll fått höra att det låter väldigt skrytsamt när jag säger att jag inte alls tyckte att det gått bra, trots 1:a priset. Men jag vet ju vad han kan när han är på rätt humör, eller när jag är på rätt humör, och då blir jag såklart besviken när han (jag) inte lever upp till det.

Nu har jag dessutom blivit lite osäker på honom och det kommer säkert att återspegla sig på nästa tävling.


Och ska man leta ursäkter så har jag ett par på lager.... det måste man ha som tävlande 

Jättejättevarmt ute, och i bilen på väg dit.
Stor olycka på E4 så vi fick köra en lång omväg på okända vägar och jag blev lite nervös att vi inte skulle hinna fram i tid.
När vi väl var framme fick vi vänta i drygt en och en halv timme i värmen och i sällskap med miljoners miljoner mygg (och myror!) innan det var dags för vår klass.
Många långa transportsträckor under lydnadsprogrammet.
Agilitytävlingar på planen bredvid. Fast det tror jag att Jippie struntade totalt i.... men det fanns måååånga spännande dofter att suga i sig medan vi vankade runt och väntade.

Fast jag är ju faktiskt av den åsikten att det inte finns några ursäkter om det går dåligt. En enda förklaring finns det, och det är att man helt enkelt har tränat för dåligt, eller på fel sätt. Och där kan jag väl erkänna mig lite skyldig... 


Nu är det bara ett 1:a pris kvar till LP2, men det gör inte så mycket om det dröjer, han är definitivt inte mogen för klass 3 ännu på länge.









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar