onsdag 3 december 2014

Olika metoder slutar aldrig att engagera

Förmodligen är det fenomenet med bloggskrivandet som är orsaken till allt detta engagemang. Förr visste man egentligen bara vad träningskompisarna gjorde, eller möjligtvis gänget på närliggande brukshundsklubb, och så kostade man nån gång på sig en ganska så dyr bok som nån hundkändis skrivit.... numera delar alla med sig av sina träningsmetoder och sina träningstips och då blir man snabbt varse hur otroligt många människor som engagerar sig i detta ämne.

Och det är ganska så deprimerande att se att många anser att just deras metod är den enda rätta. Det finns några metoder som alltid är fel, däremot finns det inte en enda metod som alltid är den enda rätta. Det kryllar av "rätta metoder", det gäller bara att vara så klarsynt att man väljer den metod som passar just mig och min hund bäst, och det är kanske inte alltid så lätt för alla.

Det är lätt att falla i den där fällan att man ska göra som den som är allra mest framgångsrik gjort, eller att man ska göra som den som är duktigast på att marknadsföra sin metod säger.

Det allra viktigaste när man tränar hund är att man känner sin egen hund, att man ser och rätt kan tolka följderna av den träning man utsätter hunden för.  Där brister tyvärr många, men förhoppningsvis är det ännu fler som har den förmågan, det finns ju enormt många duktiga ekipage vart man än vänder blicken.

Något som jag tycker våldsamt illa om är när man helt förkastar vissa "metoder" bara för att det har blossat upp nya stjärnskott på himlen.  Erfarna hundförare med många, många år på nacken och med enormt stor erfarenhet skrivs ner enbart för att dom inte övergett sin "metod" och gått över till någon av de nya flugorna.

Det kan ju faktiskt vara så att de av erfarenhet vet att deras metod fungerar bra och att det då inte finns nån anledning att slänga bort den kunskapen till förmån för något som är nyare och just nu mer populärt. Jag tror nog att alla vi som jobbar med hundar (även vi som är födda på stenåldern) läser och utvärderar allt nytt som kommer, och att vi tar till oss det vi tror är bra och användbart, men förkastar det som vi inte tror på.

Det gör oss inte till några fossil från stenåldern, det innebär enbart att vi är tänkande och reflekterande människor som inte okritiskt sväljer allt bara för att det är nytt och "på modet" just nu.


Ja, det var det om det....  har snart babblat färdigt, måste bara tycka till om ytterligare en sak.

"Jag ska hämta min nya valp nästa vecka, vad ska jag tänka på när jag börjar träna min valp?"  Ungefär så skrev någon på nätet häromdagen, och fick genast en låååång radda med tips om moment som skulle tränas in. Rena tävlingsmoment som folk tyckte att hon skulle börja träna med sin valp.

Visst... man ska börja träna sin valp ganska så omgående, men då med tyngdpunkten på vardagslydnad i första hand. Att komma när man ropar, att kunna gå snyggt i koppel, att inte bry sig om andra hundar och andra människor ute på promenaden, att över huvud taget lyssna  när matte/husse säger något.

Om folk la lika mycket tid och möda på att lära sina hundar det som dom gör på att lära dom t.ex. snabba lägganden eller låsta baktassar vid fjärrdirigering... och liknande tävlingsrelaterade saker... då skulle massor av problembeteenden försvinna bland våra hundar.

Trots alla nya metoder som nästan dagligen ploppar upp, och alla engagerade hundförare som har massor av åsikter om dessa metoder, så ser man fortfarande massor av hundar som inte kan passera en annan hund ute utan att bära sig illa åt, men den är ofta väldigt duktig på tävlingsplanen.

I mitt tycke har någon prioriterat fel där....  


Till slut ett exempel på hur tillvaron ter sig när man ser allt i svart/vitt......


..... till skillnad från att se verkligheten så som den är..... 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar