Kläder ska naturligtvis vara praktiska, och är dom dessutom snygga så är det ju bara bra. Men när man vet vad kläder av vissa märken kostar så häpnar man (i alla fall gör jag det) över att så många har råd med så dyra kläder.... bara för att gå på jaktprov med sin hund. Kläderna är ju faktiskt så speciella så man har dom förmodligen inte i några andra sammanhang.
På den tiden jag gick på jaktprov med min Samson så gällde det dels att vara lite gås-aktig dels att ha en bra hund, och förmodligen är det det som gäller nu också om jag någon gång skulle våga mig ut i såna sammanhang igen.
Gås-aktig behöver man vara så att vissa saker bara rinner av en, utan att man tar illa vid sig.... och en bra hund behöver man för att visa att det är det, och inte något annat, som det hela gäller.
Jaja, strunt samma... det där blir förmodligen bara värre och värre med tiden, så mina synpunkter är bortkastade. Men det gladde ett gammalt tant-hjärta när jag såg en bild på Englands drottning när hon närvarade vid en jakt i England.... kjol och jacka, huckle på huvudet och uttrampade lågskor.... heja Drottningen! Fast man bör nog vara minst Drottning av England för att fixa nåt sånt förstås.
Jag är faktiskt våldsamt sugen på jaktbiten när det gäller Jippie. Jag tror mig ju om att ha såpass stor erfarenhet så att jag kan bedöma jaktlusten hos mina hundar, och om nu Salza har STOR jaktlust så är Jippies jaktlust STOOOOOR.
Det som inte är lika befäst hos honom som hos Salza är stadgan. Men det beror ju förstås på att vi inte jobbat med den biten speciellt mycket. Jo, vi har jobbat med Sitt kvar! men egentligen inte något mer, och jag vet ju av erfarenhet att de allra flesta som spricker på ett jaktprov, de gör det på grund av bristande stadga. Eller... så var det då, när det begav sig, antar att det är likadant nu. Eller också är det så att dom spricker på grund av bristande jaktlust, men det behöver vi inte bekymra oss om...
Men stadga, liksom allt annat, går ju att träna....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar