Jag var modig häromdagen och gav mig iväg på en smal upptrampad stig genom en liten skogsdunge. Det var dumt gjort med tanke på min dåliga balans och mitt knä som inte alltid bär. Jag trampade mycket riktigt ner i snön bredvid den där smala stigen och benet sjönk ner till höften i snön. Det var inte jättekul att ta sig upp därifrån
Motivationen att träna är inte så våldsamt överväldigande heller. Vi håller visserligen på med lite roliga trötta-ut-hjärnan-grejor, men det blir dåligt med seriös träning (om det nu finns nån sån i hundsammanhang), sån som man kan ha nytta av på tävling längre fram under året.
Men jag klurar lite i alla fall, klurar på det där med träning och på vad vi kanske eventuellt ska ägna oss åt frampå vårkanten när all denna snö har smält bort.... om den nu gör det någon gång.
Vi borde ut och tävla lydnadsklass 2 egentligen. Jippie tog ju tre 1:a pris i gamla klass 2 redan förrförra året så vi borde verkligen ut igen nu, och då är det ju nya klass 2 som gäller, men regelrevideringen tog lite död på träningslusten.
Och så borde vi fixa till det tredje diplomet i nosework så att vi kan få tävla i klass 2 där också. Fast där är jag lite tveksam....
Nu är det ju absolut inget som säger att vi fixar till det tredje diplomet lika lätt som de två första, men i nw är det ju så att man måste gå upp i nästa klass efter tre diplom, och jag har förstått att det är ett jättestort steg från klass 1 till klass 2 när det gäller svårighetsgraden.
Och likadant är det numera i lydnadsklass... ett jättestort steg från startklassen till klass 1, och bedömningsmässigt ett mycket stort steg mellan varje klass. Och man kan ju fråga sig varför det är så???
Man får visserligen många tävlande i de lägsta klasserna, men jag gissar att det är många som aldrig kommer längre sedan eftersom nästa klass är så mycket svårare. Eller... tja, de kommer ju till nästa klass förstås, men jag menar att de inte fixar de poäng som behövs där för att sedan komma vidare.
Jag missade ju två nw-tävlingsdagar nu i helgen p.g.a. hundarnas kennelhosta men jag har roat mig med att kika lite på resultaten i alla fall. Och det styrker mig i min tro att det är väldigt mycket svårare i klass 2 än i klass 1....
Eller också är det kanske så att hundarna (och förarna?) inte är ordentligt grundtränade och därför inte räcker till när det blir svårare och mer krävande? Det är ju både fler gömmor och svårare gömmor i den högre klassen... det kräver en hel del mer av både hund och förare.
Och klass 1 är ju faktiskt ganska så enkel att klara av... "enda" svårigheten där är ju att det är fyra olika sök ganska tätt inpå varandra, många hundar kanske inte riktigt orkar med det. Fast i klass 2 är det ju ännu fler sök....
Ja, inte vet jag... men det vore ju lite kul att ta det där tredje diplomet så att vi fick prova på klass 2 själva. Jag har ju alltid höga tankar om mina hundar, och oftast har de levt upp till det, men förr eller senare så får jag väl kanske andra erfarenheter.
Nosework kan, och bör, man ju träna till viss del inomhus men lydnad känner jag inte för att träna inomhus. Jag gillar inte inomhusträning när det gäller lydnad.... nån enda gång kan jag väl haka på sånt, men inte regelbundet. Jag tävlar ju heller aldrig inomhus eller i ridhus så därför kan jag skippa sån träning med gott samvete. En plogad parkering kan ju bli träningsplats förstås, men det är kallt och föga inbjudande...
Näe... det är noll kul med vinter och massor av snö, det bästa vore att helt enkelt gå i ide hela långa vintern, då slapp jag i alla fall att bli deppig och less på all denna snö och kyla.
För Jippie kan lyckan vara att hitta en pinne trots all snö, men hans matte är inte lika lätt att få nöjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar