Så fort det gått... i februari verkade allt funka som det skulle, då tränade vi lite lydnad, och han jagade rätt på tennisbollar som jag slängde ut i snön. Ingen svårighet alls att markera nedslag eller att hitta rutan i lydnaden.
Och den senaste nw-tävlingen gick ju galant. Då tog han sitt tredje diplom på tre tävlingar, men då hade jag börjat bli misstänksam beträffande hans syn. Inget märktes på tävlingen, men sedan har det gått fort utför.
Igår kom vi hit till Strömsholm, Jippies ögon undersöktes ordentligt och veterinären såg inga hinder för att operationen ska lyckas. Men.... på hundar är det alltid en väldigt stor risk för infektioner i det opererade ögat, och det är farligt. Det kan förstöra alltihop... så några såna vill vi inte ha. Det blir många ögondroppar efteråt, och förutom att operationen kostar en halv förmögenhet så kommer det också att krävas många dyra efterbesök hos veterinären.
Men nu är vi här och imorgon ska det ske. Idag är det ju helgdag så vi har turistat i Strömsholm idag, fast det är ganska så snart gjort, inte så mycket att se här direkt. Men jättefin natur är det och finfina promenader kan man göra... om det bara inte hade regnat.
Vi har kikat på Strömsholms slott idag... tja... inte så himla imponerande tycker jag. Inte på utsidan i alla fall. En tråkig "park" dessutom, bara gräsmattor och så vintergröna buskar.
Jippie får ju gå i flexikoppel numera, han hittar ju inte mig om han kommer för långt bort och det känns lite läskigt när vi är på främmande mark.
Men jag kopplade loss hundarna när vi kom till en av alla dessa miljoners hästhagar som finns här, tänkte ge dom lite frihet. Alldeles bredvid oss där kortet togs fanns en ångbåtsbrygga och så allt detta vatten som forsar överallt... gissa vem som rusar ut på ångbåtsbryggan och inte ser bryggkanten utan rusar rakt ut i vattnet... från bryggan. Och gissa vem som fick lägga sig raklång på mage och fiska upp honom? Tack och lov att han hade sele på sig... vi tränar med sele eftersom han inte får ha halsband efter operationen... och tack och lov att vattnet var så högt att jag nådde honom.
Det är därför Jippie ser lite våt och tufsig ut på bilden här nedanför.....
Han är totalt orädd trots att han inget ser... och att ha koppel på honom som är van att alltid gå lös är inte kul varken för honom eller mig. Men, men.... koppeltvång kommer att råda minst en månad framöver så vi får väl vänja oss.
Nästan alla områden är naturreservat här, vilket betyder kopplade hundar. Här är en utsiktsplats för fågelskådning... naturreservat och kopplade hundar alltså.
Men strunt samma, Ibsen finner sig bra i det och Jippie får väl lära sig. I morgon har jag ju bara Ibsen att promenera med, sedan ska jag få låna Jippie från sjukhuset på torsdagen... om allt gått bra.
Usch det blir en nervös dag imorgon innan jag vet att allt gått som det ska.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar