Bara en hund i huset....

 Ja, nu har jag bara en hund igen. För ett par år sedan var ju Jippie ensamhund under en tid innan Ynk kom till oss, men nu är det Ynk som är ensamhund.  😢

Jag saknar ju Jippie nåt alldeles vansinnigt, han var en underbar hund på alla sätt och vis, och vi gick igenom mycket tillsammans, både roliga och mindre roliga saker. Men som väl är så verkar inte Ynk vara jättepåverkad av att kompisen nu är borta.

Han var med hos veterinären, och det har jag lärt mig är väldigt bra, då vet de och slipper leta efter kompisen som aldrig dyker upp. Men Ynk har ändå förändrats sedan det hände.....

Han är inte lika vidlyftig när vi är ute. Jag har ju nästan alltid hundarna lösa ute och tillsammans med Jippie kände sig antagligen Ynk väldigt trygg och tog ut svängarna ordentligt. Nu är han mer benägen att hålla kontakt och håller sig alltid inom "rätt" avstånd. 

Han har helt slutat gnaga på tuggben och liknande. Det var inte jättefavoriten tidigare heller, men Jippie gillade såna och gnagde gärna, och då gnagde Ynk på sin tuggis också. Nu vill han inte alls ha såna.

I bilen har jag sett något märkligt. Jippie hade sin plats där han alltid satt/låg och även om Ynk ibland försökte placera sig där så sa antagligen Jippie åt honom, för han flyttade sig alltid till en annan plats. Jag har ju en ganska stor bil och det är stor plats bak där hundarna har sitt "bo".  Nu ligger Ynk aldrig på Jippies plats trots att den nu är ledig. Det är så uppenbart att han undviker just den platsen, han kurar ihop sig i alla andra hörn, men inte där Jippie brukade ligga. Jag ska byta ut fällarna jag har där och se om det gör någon skillnad, kanske luktar det sjuk Jippie just där han brukade ligga. 

Här hemma har Ynk tagit över Jippies rutiner när det gäller att tala om för husse när han ska gå och lägga sig, husse alltså. Husse är en vanornas man och lämnar tv-fåtöljen i stort sett samma tid varje kväll och gör han inte det någon enstaka gång så talade alltid Jippie om det för honom, nu säger istället Ynk ljudligt ifrån att "dags att du går och lägger dig nu!"

Men som väl är så verkar inte Ynk alltför påverkad av att Jippie är borta. Han är piggelin som sjuttan, vill helst jobba hela dagen lång och uppför sig i det stora hela som när Jippie fanns. Men naturligtvis finns det nån form av sorg även hos honom, han har ju ingen Jippie att kura ihop sig hos längre....

Vi saknar våran Jippie 💕💕💕💕💕💕💕