En första gång..

Ja allting har en första gång, inte minst för hundarna. Där finns det massor av saker som skulle kunna bli första gången, men oftast har man fullt upp att göra sånt som dom redan provat på tidigare.

Men idag skulle bilen hämtas på verkstan, och då passade jag på att ta med Jippie på hans första busstur.

Jag hade inga direkta funderingar på hur han skulle bete sig. Han är en trygg och stabil hund i alla miljöer och det var svårt att tro att en busstur skulle rucka på hans lugn.

Och så hade jag ju Salza i gott minne, då när vi åkte till Göteborg tillsammans. Hon åkte tåg för första gången som om hon inte gjort annat i sitt liv, och sen var det lika coolt att åka både spårvagn och buss. Det är inte mycket som rubbar Salza inte...

Så jag tog väl för givet att Jippie också skulle ta det med ro. Och det gjorde han.....

Klev på bussen hur lugnt som helst, kikade lite på fräsande element, och tittade nyfiket när dörrarna pyste fram och tillbaka vid hållplatserna. Folk som gick tätt förbi oss brydde han sig inte alls om, och när det kom en tant med en rollator som skulle parkeras alldeles bredvid oss så brydde han sig inte heller.

Efter ett tag så la han sig ner på golvet men var tvungen att resa på sig varje gång folk skulle gå förbi, så till slut valde han att sitta vid mina fötter istället.

Men inte är det några problem att åka kollektivt med honom inte...  kan ju vara bra att veta om behovet skulle uppstå.

Och det var ganska så kul att se hans min när vi sedan skulle hämta bilen och jag låste upp och öppnade luckan bak. Han såg faktiskt förvånad ut, tittade på mig, tittade på bilen och tittade på mig igen.... och hela hans uttryck sa:  Men matte, VAD gör våran bil HÄR????