Torsdag var shoppingdag med tusen ärenden att uträtta, fredag städade jag bilen och tvättade hundfällar, igår röjde jag i köket och tvättade fönster och sånt där jox. Idag får jag sota för allt det där, jag har ont nästan precis överallt och stora problem att röra mig.
Men förutom allt "nyttigt" görande så tränade jag och Ynk lite nw både igår och i förrgår också. Men det känns en liten aning meningslöst att träna här hemma inomhus. Hittandet blir väldigt lätt även om jag gör djupa och oåtkomliga gömmor. Det finns inte så många ställen att variera sig och gömma på i en 3-rumslägenhet.
Jag satte 6 gömmor i vårt lilla badrum och det blev han lite snurrig i huvudet av. Förmodligen klev han in i ett enda stort doftmoln när han tog klivet över tröskeln. Han virrade runt en stund, men började sedan beta av dofterna en efter en. Men han har en tendens att strunta i de dolda gömmorna om han inte exakt hittar dom med en gång. Han går visserligen tillbaka dit sedan men det är så dags då....
Idag ska han få leta på uteplatsen, och när jag så småningom måste kravla mig ut på rastningsrundan så har jag en plan. Då ska han få leta dofter ute i naturen, på buskar och träd och under stenar och sånt. Visserligen så kanske det inte förekommer så ofta på tävlingar men det är ju inte därför vi tränar, vi tränar för att han ska få lite hjärngympa och bli lite trött i hjärnkontoret, vilket inte inträffar speciellt ofta oavsett hur mycket vi tränar. Och det är jag oftast tacksam för även om jag ibland har såna dagar, som idag, då jag gärna skulle ha en soffpotatis till hund.
Men jag tror jag ska linka ut på uteplatsen med några möbeltassar precis alldeles strax. Massor av högljudda barn som leker på lekplatsen precis utanför. Det kan ju vara en bra störning kanske.... i Ynks barnfria värld är barn mycket konstiga figurer.
Sagt och gjort... 6 dofter utsatta på uteplatsen som funkar som förråd och som garage åt Kurts promenadscoter, fullt med pryttlar och skräp där.
Han hittade alla, men vimsade en hel del, han gör gärna det när han är ivrig. De stojande barnen tror jag inte ens att han märkte....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar